:: totorovantar och små vågor ::

January 3, 2016, 3:00 am

≫ Next: :: detaljer på Dalhemslejonet ::

≪ Previous: :: två draksyskon ::

$

0

0

 

Jag var flitig på att göra egna julklappar till familjen, här är en mjuk klapp till den äldste systersonen i form av möss- och vantkit. För varje tvåfärgsstickning som jag stickar känner jag mig lite bekvämare och nöjdare med resultatet (mycket finare än mina förra totorovantar). Och garnet, så himla härligt, mjukt och tacksamt att sticka med, det fyller verkligen ut fint efter tvätt. Det är första gången jag stickar i Cascade yarns 220. När man stickar till barn är det viktigt att garnet inte sticks så jag klämde på massor med olika garnsorter på Litet nystan innan jag valde Cascade. Jag tycker att garner ska ha kvar sin ulliga lite sträva känsla och inte vara för överprocessade som de flesta mjuka garner är.

 

Det blev lite garn över så jag hoppas att det räcker till en Små vågor-mössa till mig med, jag blev nämligen förälskad i mönstret och färgerna på denna. Det blå garnet har en magiskt färg och det skimrar i turkosgrönt precis som de mörka oljekulorna som jag hade i sandlådan när jag var liten.

En väldigt störig grej med totoromönstret är de långa flotteringarna både på fram och baksida. Jag gjorde det enklare för mig och bytte till ett klassiskt mönster i handflatan

Garn: Cascade yarns 220
Stickor: 4mm
Mönster:Små vågor av Maria Carlander. Jag la upp 96m och mössan passar en 9-åring (lite lite för liten för en vuxen). Norwegian Totoro Mittens av Brella

---

:: detaljer på Dalhemslejonet ::

January 13, 2016, 2:15 am

≫ Next: :: skånekartan ::

≪ Previous: :: totorovantar och små vågor ::

$

0

0

Kan ni tänka er att den där tunna slingriga remsan som är 1,5 m lång ska nålas och sys fast på den röda inramande cirkeln här nedanför? Nu när jag kommit så här långt i sömnaden på lejonet så kändes det som att jag nästan var färdig. Tji fick jag. Att klippa ut och applicera fast bården var bland det pilligaste och mest tidskrävande på lejonet hitintills. Åtminstone kändes det så.

 

Först skulle den klippas ut remsan, bara det steget tog nog drygt två timmar eftersom det var så många snirkliga svängar och små klipp. Sedan var det många timmars arbete med att sy små kaststygn. Klippningen tog mig några timmars arbete i lördags och sedan sydde jag hela söndagen. Samtidigt lyssnade jag på I varje ögonblick är vi fortfarande vid liv av Tom Malmquist som jag velat läsa sedan han var med i Babel förra året. Nu har jag kommit drygt halvvägs i boken och den är helt fantastisk, jag rekommenderar den varmt!

klippa klippa klippa

Nåla nåla nåla

Sy sy sy små kaststygn

Nu ska hela bårdens kontur dekoreras med guld så jag har många timmars arbete och lyssnande på talbok kvar. Alla de broderade rutorna till Skepptunatäcket och Dalhemstäcket ska var klara sista januari och efter det ska vi montera ihop dem.

Du kan läsa mina tidigare blogginlägg om lejonet, hur projektet inleddes och guldremsorna syddes fast. Personerna som leder projektet är Maria och Amica som bloggar på Historical textiles.

:: skånekartan ::

January 14, 2016, 3:19 am

≫ Next: :: om att överraska sig själv med en ny hobby som jag inte visste att jag hade i mig ::

≪ Previous: :: detaljer på Dalhemslejonet ::

$

0

0

I somras broderade jag en liten bit av Skånekartan. Det är ett projekt som Slöjd i Skåne drog igång när de flyttade till sina nya lokaler i gamla tågstationen i Landskrona. Nu är hela kartan klar och de har gjort en film av monteringen. Kolla vad häftigt! Min ruta är senapsgul och sitter i mitten av kartan. Den lilla gröna triangeln är franska knutar och visar Skäralid (Söderåsen) nationalpark, en av de absolut vackraste platserna i Skåne. Det var hemskt nervöst att skriva S K och sen inte veta om personen som broderade rutan till höger om mig skulle skriva ut resten av Å N E. Det blev en lång väntan och till slut står det nu S K Å N E (även om E:et inte syns så tydligt bakom stockrosorna) och det är Camilla som har broderat grannrutan. Tyvärr verkar jag ha raderat alla bilder som jag hade på min ruta så det bästa jag kan åstadkomma är en skärmdump från instagram.

:: om att överraska sig själv med en ny hobby som jag inte visste att jag hade i mig ::

January 14, 2016, 10:00 pm

≫ Next: :: broderi för alla - broderiträffar hos Slöjd Stockholm ::

≪ Previous: :: skånekartan ::

$

0

0

Förra året fyllde jag med sökande efter nya och olika tekniker. Jag har nålbundit vantar, lärt mig tvåändssticka, gjort tygtryck, skulpterat kylskåpsmagneter och grytunderlägg av rep. För att inte tala om rekonstruktionen av det medeltida lejonet. Visst broderade jag en del men långt i från så mycket som jag brukar. Kan hända har den kuddöverfyllda soffan minskat suget efter att brodera eftersom jag inte behöver fler dynor eller så behöver jag helt enkelt nya utmaningar. Jag har funderat en hel del på varifrån allt detta spretiga skapande har sin grund men inte kommit fram till någon specifik orsak. Ibland känns det faktiskt som att jag borde brodera bara för att det är som brodös som jag ser min slöjdidentitet. Konstigt. Jag "borde" ju ingenting. Om det är något som jag bör göra så är det att följa  det hållet dit lusten pekar. Till min stora förvåning så pekar lusten just nu i riktningen mot akvarell.

ripor och ripbär

Det hela började med att jag köpte en DIY-kalender på Granit som har tomma rutor där man själv kan fästa foton eller rita en bild. Jag tänkte att kalendern skulle inspirera min sambo att teckna eftersom jag ville uppmuntra honom att göra det oftare. Peter hade ingen särskild inspiration till att vare sig teckna eller måla, istället var det jag som plockade fram mina akvarellfärger som jag köpte för 10 år sen när jag läste textil på folkhögskola (kära nån tänk att det redan gått 10 år sen dess!). På folkhögskolan använde jag akvarell nån enstaka gång för att göra skisser men jag tyckte mest det var svårt.

Tillbaka till nutid. Jag satte mig en kväll och kluddade med akvarellen. Jag svor och tyckte det var svårt och sökte därför på youtube och pinterest efter tekniktips. När jag väl släppte kraven på att måla likadant och i samma stil som bilderna som jag tittade på så kom målarglädjen. Vilken lycka! Jag lär mig mer och mer för varje månadsbild som jag målar. Vått i vått, vått på torrt, skuggningar, blanda färger, blyertslinjer eller inte blyertslinjer.  

Äppelblommor i maj, våfflor i mars, semlor i februari, trattkantareller och nypon i oktober, videkissar i april och ripor i december.

Bristen på självbild - att jag inte kan måla och teckna - hänger nog ihop med att jag känner osäker på att teckna på fri hand. För att komma ifrån friteckningspressen så kom jag på ett bra sätt att fuska; jag kalkerade av siluetten av en domherre som jag kunde rita av på akvarellpappret och då var det lättare att frihanda vingar, färgteckning osv.

Domherrarna är det senaste jag målat och jag ser verkligen en utveckling från min första äppelblommor. Snacka om att jag har överraska mig själv med en ny hobby som jag inte visste att jag hade i mig så nu känner jag mig peppad till tusen att fortsätta måla akvarell. PUST, nu har jag biktat mina skaparbryderier.

ps. Jag misstänker att Alicia Sivert smittat av sig med hennes akvareller som jag länge sneglat på.

:: broderi för alla - broderiträffar hos Slöjd Stockholm ::

January 18, 2016, 2:14 am

≫ Next: :: apelsinmarmelad och radioprat om kartbroderi och min forskning ::

≪ Previous: :: om att överraska sig själv med en ny hobby som jag inte visste att jag hade i mig ::

$

0

0

Slöjd Stockholm har sedan en tid tillbaka broderiträffar i Slöjdrummet i deras lokaler på Stockholms läns museum på Dieselverkstaden. Jag blev tillfrågad att ta över stafettpinnen för att vara den som öppnar och stänger lokalen. Vad är Broderi för alla?  Jo, tänk stickkafé fast för broderi. Vi träffas, broderar, inspirerar varandra, pratar material, eller vad som helst som faller oss in i stunden. Fika finns till självkostnadspris.

OBS OBS OBS. Broderiträffarna är som namnet klart och tydligt anger till för alla oavsett om du är helt novis på broderi eller broderat hela ditt liv.

Broderiträffarna startar imorgon tisdag den 19 januari och fortsätter sedan ojämna veckor på tisdagarna kl 17-20 ända fram till den 7 juni. För dig som är nybörjare finns ett gratis prova på-material.
Ingen förhandsanmälan, fritt inträde, alla är välkomna
Start och tid: Tisdag den 19 januari och ojämna veckor på tisdagar kl 17-20.
Pris: Gratis, fika finns till självkostnadspris.
Materialkostnad: Ta gärna med eget material. Ett prova-på-kit finns att få kostnadsfritt.

Hitta till Slöjdrummet på Dieselverkstaden i Sickla, det tar cirka 10 minuter att åka kommunalt från Slussen.

Välkomna!

:: apelsinmarmelad och radioprat om kartbroderi och min forskning ::

January 21, 2016, 4:43 am

≫ Next: :: hippietryck och prickar ::

≪ Previous: :: broderi för alla - broderiträffar hos Slöjd Stockholm ::

$

0

0

Min farmor gjord varje år stora mängder av världens godaste apelsinmarmelad. Hon försåg nämligen hela släkten och alla vänner med marmelad. Att filea, skära bort det vita och hacka fruktköttet tar några timmar och är ganska tråkigt att göra ensam så jag bjöd in min svärmor till att hjälpa till i utbyte mot marmelad. Trevligt!

Bästa husmorsknepet är att sätta fast etiketterna med mjölk, då lossnar den lätt när man ska använda burken igen till någonting annat. Jag skrev ut etiketterna på skrivaren, kom dock ihåg vattenfast penna om du skriver för hand. Häll alltså upp lite mjölk på en assiett, doppa etiketten (antingen bara baksidan eller genomblöt; båda funkar), sätt fast etiketten och torka slutligen av mjölken med fuktig trasa. 

I tisdags blev jag hastigt och lustigt blev jag tillfrågad av P4 Norrbotten att prata live om det broderade omslaget till min avhandling. Javisst sa jag, som inte har någon självbevarelseinstinkt. Alicia frågade snällt på instagram att jag väl länkar till klippet. Jag som verkligen ogillar att höra min egen röst blev nervös med hjärtklapp när jag skulle lyssna på inslaget så egentligen hade jag inte alls tänkt att lägga upp det här på bloggen. Men återigen, vad tusan, om ni vill höra mig svamla om min forskning (MÅSTE ÖVA PÅ MIN PITCH TALK OM MITT DOKTORANDPROJEKT) så kan jag ju bjuda på det. Då kan du lyssna här (42:50 min in i klippet). Om man vill slippa svamlandet och bara vill höra om broderiet så finns det som ett kortare klipp här.

Det bästa med att utsätta sig för nya situationer är att man klarar mycket mer än vad man tror. Nu fick jag dessutom belöningen att få läsa alla fina kommentarer om mitt broderi på P4 Norrbottens facebooksida.

Fler bilder på min broderade karta kan du hitta här. 

:: hippietryck och prickar ::

January 21, 2016, 10:00 pm

≫ Next: :: totoromössa till stort barn aka vuxen ::

≪ Previous: :: apelsinmarmelad och radioprat om kartbroderi och min forskning ::

$

0

0

 

När jag läste att Monthly Makers januaritema var avtryck blev jag jättesugen på att göra tygtryck. Jag tänkte introducera er för två roliga tryckteknik som jag lärde mig när jag läste textil på folkhögskola. Innan lärarna släppte loss oss elever på de fina screentrycksramarna ville de att vi skulle lära oss några basic tekniker. Skitbra eftersom det är bara de teknikerna som jag fortfarande använder! De flesta har ju inte tillgång till belysning av screentrycksutrustning hemma men man kommer långt även utan all runtomkringutrustning. 

Först ut är kakeltryck. Fast jag använde inte kakel utan en annan liten platta. För att trycka med plattan så målar eller rollar du färg på plattan. Med en annan pensel kan du måla mönster eller rista in mönster med penselns skaft. Sen trycker du ner plattan mot tyget. Voilá! Det är väldigt roligt, något flummigt och ger ganska oförutsägbara hippietryck. Just detta trycket tycker jag nog vara roligare att göra än vad det är snyggt.

Tyget som jag trycker på är en gardin från första lägenheten, nåja inneboende, som jag bodde i när jag flyttat till Uppsala 2003 för att börja plugga. Den som spar hon har.

Om jag hinner till nästa vecka så vill jag sy en bygelbörs av hippietyget. 

Under julledigheten innan jag visste att avtryck skulle bli Monthly Makers januaritema så gjorde jag schablontryck. Tips nummer 2: Det går jättebra att fusk-screentrycka med hjälp av en schablon. Dumt nog tog jag inte foto på hur det ser ut men det är lätt att göra: Rita upp ditt mönster (jag laddade ner de fina fåglarna från Sweet living) och skär ut det. Använd sedan målar-/maskeringstejp för att sätta fast pappret på undersidan av screentrycksramen. Nu är det bara att sätta igång och trycka! Kom ihåg att screentrycksfärg skiljer sig från vanlig textilfärg, du måste alltså ha färg som är anpassad för att tränga igenom det finmaskiga nätet på ramen, men fråga mig inte om detaljer för mer än så vet jag inte.

Sen gick jag loss med blocktryck. Jag har svårt att sluta trycka när jag väl är igång, och veta när jag borde sluta för att inte överarbete det.

Fågeltyget, här ovan, som jag tryckte i julas räckte inte riktigt till den kudden som jag ville sy så jag passade på att trycka ett prickigt tyg med en vinkork som är tänkt att bli bårder för kudden.

Nu är detta något spretiga mastodontinlägg slut. Roligt om du orkade läsa ända hit :)

 

:: totoromössa till stort barn aka vuxen ::

January 25, 2016, 5:51 am

≫ Next: :: Monthly Makers cykeltryck ::

≪ Previous: :: hippietryck och prickar ::

$

0

0

Jag hittade ett mössmönster med Totoro (från den japanska animefilmen Min granne Totoro) på Ravelry innan jul och kände direkt att det skulle bli en klockren julklapp till Peter. Jag menar, kolla bara vad gulligt! Tyvärr har det ju varit alldeles för kallt för att kunna använda mössan så mycket så den har mest använts inomhus sen i julas. Man vill ju gärna vara Totoro-fin inomhus också.

Ögon, nos och mun är av kläde som jag applicerade fast istället för broderi direkt på den stickade ytan som i beskrivningen. Eftersom öronen verkade helt enormt stora enligt beskrivningen eftersom de skalades upp i förhållande till mössans storlek så stickade jag de minsta öronen.

Dubbla Totoro-julklappar blev det i julas.

Mössmodellen är något märklig, som en trekant, så jag var orolig att den skulle bli antingen för kort eller alldeles för vid om den blev för lång. Eftersom folk på ravelry benämnde storleken på mössan som liten (mönstret finns i baby- till vuxenstorlek) så ökade jag på maskantalet och garnet är tjockare än det som rekommenderas i beskrivningen.  Och kolla - en passar perfekt!

Garn: Cascade yarns 220, mörkgrå
Stickor: 4mm
Mönster: Top Down Bonnet with Anime Character. La upp 52m och ökade i sidorna tills den blev lika lång som Peters vanliga mössa

---

:: Monthly Makers cykeltryck ::

January 28, 2016, 2:33 am

≫ Next: :: alla dessa cyklar ::

≪ Previous: :: totoromössa till stort barn aka vuxen ::

$

0

0

En börs med cykeltryck är mitt bidrag till Monthly Makers januaritema avtryck.

I höstas gjorde jag min första bygelbörs, det gick sådär. Eftersom jag är envisare än en åsna gav jag inte upp utan här är försök nummer två med ett annat textillim (Gütermann H2 textil), utan tång och med en börserfarenhet i bagaget.

Hippietyget som jag tryckte förra veckan ville inte alls bli utsidan på en börs - magkänslan sa "nej det här passar inte alls". I det här fallet blev insidan utsida och tvärtom.  Till foder var det först tänkt att använda ett misslyckat provtryck med cyklar och en schablon. För att snygga till tygtrycket fyllde jag på med fler cykeltryck och plötsligt var fodret snyggare än den tilltänkta utsidan. Det blir inte alltid som man tänkt sig och det är rätt skoj att kunna ändra sig mitt i processen.
 

När börsen var helt färdig, limmad och allt, förstod jag att det var för mycket bredd på påsen i förhållande till bygeln så jag sprättade och klippte bort en centimeter på varje sida. Lite handsömnad för att få till det men det gick fint till slut.

Hela det här projektet påminner mig om hur det oftast var när jag började sy och skapa allt mer på gymnasiet. Innan jag lärde mig att man kan sy i dragkedjor och vändsy foder till börsar hittade jag på egna lösningar som oftast involverade handsömnad för att få till knöligheter runt dragkedjan och att sy fast fodret för hand.  Man lär sig av sina misslyckanden.

Tips: För att göra mönstret följde jag beskrivningen hos U-handbag. Följ beskrivningen på texillimmet; precis som kontaktlim måste det torka lite innan man fäster ihop ytorna. Denna gången tog jag endast lim i bygeln och det gick ganska kladdfritt men ha en fuktig trasa när tillhands för att kunna torka bort lim från bygeln och tyget.

:: alla dessa cyklar ::

January 30, 2016, 3:04 am

≫ Next: :: äntligen Slanted Sleeven ::

≪ Previous: :: Monthly Makers cykeltryck ::

$

0

0

Jag har grävt i bloggarkivet och börjar ana ett återkommande cykeltema som går i cykler(!). Den röda cykelbörsen från 2009 var en riktig trotjänare som användes i många år tills broderiet var alldeles bortslitet.




Samma vår, 2009, som den röda börsen broderade jag en blå cykelbörs men av någon anledning började  den aldrig användas och jag tror att den ligger kvar i korgen med alla broderade börsar, påsar och armband som inte används.

I begynnelsen av pinterest 2013 hittade jag en stor jäkla korsstygnscykel som jag snodde mönstret från och broderade på papper i present till en cykelnördig jobbarkompis.

När jag kort därefter själv köpte den snyggaste och snabbaste cykeln i stan så broderade var jag bara tvungen att brodera av den. Även detta 2013.



Och nu senast en börs med cykeltryck. Anno 2016. Om jag gillar cyklar och att cykla? JA!

:: äntligen Slanted Sleeven ::

February 4, 2016, 1:39 am

≫ Next: :: Dalhemslejonet i sin fulla prakt ::

≪ Previous: :: alla dessa cyklar ::

$

0

0

För tre veckor sedan blev jag äntligen klar med min senapsgula slanted sleeven. En senapsgul kofta har jag drömt om sedan min förra Deco-kofta blev klar för snart två år sedan och jag fick det gula garnet i ett byte med Tant Kofta. Det har minst sagt varit en tålamodsprövande kofta att sticka eftersom jag fått repa upp två gånger på grund av för stor. Förra våren stickade jag klart hela bålen på en slanted sleeven - den blev för stor och den repades upp. Efter det misslyckandet började jag istället sticka på en Ramona cardigan. Den blev också alldeles för stor och fick repas upp. 

Först efter dessa två misslyckanden trillade polletten ner att jag börjat sticka lösare än förut, framför allt avigvarven är lösa. Logiskt sätt borde jag sticka med smalare stickor på avigvarven men eftersom jag är dum-lat så gjorde jag inte det utan la upp maskor för ännu en Slanted sleeven men i en mindre storlek. Även denna blev lite för stor men nu på tredje försöket kände jag att det är tillräckligt bra. Nog för att jag är tålmodig, skam den som ger sig osv, men nån måtta får det vara.

Hej vinterblek som en vampyr och tårar som rinner så fort jag kommer ut i lite kyla och blåst.

Jag har hört många säga att man kan torktumla det stickade så att det krymper lite grann och skulle gärna vilja göra det med min kofta. Jag vill gärna ha tips från er! Vilket program och hur länge? Torktumlaren i vår tvättstuga har ingen temperaturangivelse utan endast tre program att välja mellan (helt torrt, torkskåpstorrt osv.). Tips mottages gärna!

Mönster:Slanted sleeven av Ankestrick. Storlek M.
Stickor: 3 mm
Garn: Soft Donegal Tweed (merino) av Tant Kofta 266 g, 6 nystan
Ramona-koftan stickades med dubbelt garn så när det repades upp var garnet, på vissa ställen, alldeles tvinnat och tjorvigt så jag var rädd att koftan skulle dra sig och att det skulle bli en ojämn stickyta men efter en handtvätt verkar det övertvinnade garnet ha lugnat ner sig.

När jag nu ser tillbaka på alla dessa koftförsök och frånvaron av dem på bloggen så  uppmärksammade jag att antalet blogginlägg förra året sjunkit till hälften jämfört med åren innan. Tråkigt! Nu ska det bli andra bullar och jag tänker blogga mer om pågående projekt. Textilt hantverk är tidskrävande, det vet ni, och att då bara visa de färdiga alstren och ingenting om mödan där bakom är helt missvisande.

:: Dalhemslejonet i sin fulla prakt ::

February 22, 2016, 10:17 am

≫ Next: :: farmors gamla garn blir islandströja ::

≪ Previous: :: äntligen Slanted Sleeven ::

$

0

0

 

I början i februari var det inlämning av alla rutor och bårder till Dalhemstäcket och Skepptunatäcket så att de ska kunna sys ihop (bilder på de andras rutor kommer i ett eget inlägg). Tänk att det gått fyra månader sen Maria och Amica drog igång projektet att rekonstruera de två medeltida täckena, det har sannerligen varit en rolig och lärorik resa att följa med på. När jag började med intarsiabroderiet hade jag svårt att föreställa mig hur det skulle bli när remsorna av gyllenläder kom på plats och hur den vita bården ramade in arbetet.  Det kändes som att slutförandet låg mycket långt fram i framtiden.

 

Remsorna av gyllenläder är fastsydda med läggsöm och känsliga så de tål inte väta eller att man pillar för mycket, därför har det inte gått att våtsträcka ut broderiet när det väl var klart.

På baksidan ser man vilka delar som är intarsia och vilka som är applikation. 

 Och att alla intarsiadelar är sydda två gånger; först hopsydda och sedan kom läggsömmen ovanpå.
 

En kvalificerad gissning är att jag lagt 50-60 timmar på broderiet som är 55x55cm stort. Eftersom hela Dalhemstäcket består av 12 rutor plus välarbetade bårder så förstår ni vilket stort team work det varit. I arbetet måste man även räkna in växtfärgningen av tygerna som Maria och Amica gjort själva, uppritningen av mönstren och att gyllenlädret skurits i tunna tunna remsor (vilket var väldigt tidskrävande enligt Maria).

 

:: farmors gamla garn blir islandströja ::

February 25, 2016, 10:53 am

≫ Next: :: den heliga familjen och kurser ::

≪ Previous: :: Dalhemslejonet i sin fulla prakt ::

$

0

0

Ända sen Maria för ganska länge sen började sticka sina islandströjor som hon anpassar efter eget tycke för färg och passform har jag varit sugen på att sticka en islandströja jag med. Sedan mer än två år har arvegodset från farmor legat bortglömt alafossgarn undanstoppat i min spånkorg. Det var inte alls meningen att de skulle glömmas bort för jag var superpepp redan då på att sticka, det bara blev så.

Jag googlade och googlade och sökte igenom Ravelry för att förstå varför jag inte hittade något mönster till Lopis garn Hespulopi, tills jag kom på att titta på antalet meter garn per 100g. Då insåg jag att garnet Hespulopi någon gång sen 80-talet bytt namn till Álafosslopi. Av någon oförklarlig anledning är ändå mina gamla garner (vitt, brunt och mörkbrunt) liite tjockare trots att de har samma metertal per 100g.

De båda bruna nyanserna har fått åka tillbaka ner i spånkorgen, istället har jag köpt en ljusgrå och en ockragul till mönsterstickningen. Mönster och färgidé har jag nästan snott rakt av från Marias fantastiska lopapeysa med skillnaden att hennes basfärg är ljust beige. Grunden till mönstret är Ístex lopi nr 131 som jag anpassat efter mina egna mått med hjälp av den fiffiga och gratis mönsterkonstruktionsverktyget som är skapat just för islandströjor. En gång fick jag repa upp kroppen som blev alldeles för stor eftersom jag var lat och inte gjorde någon riktig provlapp innan jag gjorde mönstret men det var verkligen överkomligt eftersom det går så snabbt att sticka med så tjockt garn och stickor.

:: den heliga familjen och kurser ::

February 28, 2016, 10:01 am

≫ Next: :: Dalhemstäcket och Skepptunatäcket ::

≪ Previous: :: farmors gamla garn blir islandströja ::

$

0

0

Den heliga familjenär en materialsats för ett skånskt yllebroderi som jag köpte i somras när jag var på Hemslöjden i Landskrona. Jag tog några stygn på det i höstas men sen har det blivit liggandes orört fram tills för några veckor sen, då fick jag ett ryck och kunde knappt lägga ifrån mig nålen under en veckas tid. Frenetiskt broderade jag så att jag till och med fick ont i axeln. Det är rätt länge sen jag hade en större dyna på gång och det känns härligt att broderilusten kommit tillbaka efter en stunds frånvaro.  Jag gillar formspråket och färgerna på den här åkdynan, det är liksom målat med stora penseln.

Det är också jätteroligt att jag ska ha kurs på två nya ställen i vår. Nästa helg åker jag till Fårfest i Kil för första gången, och jag är superpepp på att träffa ullfolk, prata slöjd och hålla i en workshop där.  Kursen på fårfesten blev otroligt nog full innan jag ens hunnit tipsa om det här på bloggen.

I april kommer jag att hålla en helgkurs på Östergötlands hemslöjd i Linköping och i sommar är jag inbjuden att hålla en veckokurs på Hemslöjden i Skåne i Landskrona igen, jätteroligt!

Helgkurs i skånskt yllebroderi (Anmälningsinfo finns på deras hemsida)
Tid: 16-17 april, 9.30-16
Var: Hemslöjdsgården Linköping
Pris: 1300 kr + material
Sista anmälningsdag: 29 mars

Veckokurs i skånskt yllebroderi (Anmälningsinfo finns på deras hemsida)
Tid: 8-12 augusti, kl 10-16
Var: Hemslöjden i Skåne, Landskrona gamla stationshus
Kostnad: 2.500 kr, material tillkommer

:: Dalhemstäcket och Skepptunatäcket ::

March 3, 2016, 9:46 pm

≫ Next: :: skinn- och lädersömnad ::

≪ Previous: :: den heliga familjen och kurser ::

$

0

0

För en månad sedan hade vi inlämning av rutorna till Dalhemstäcket och Skepptunatäcket, då såg det ut såhär. Man vet inte hur täckena har använts; kanske som bonad på väggen eller som altarduk i en kyrka. Varje täcke väger dock 2-3 kg och intarsiasömmarna är inte så tåliga för att hänga så det känns rätt troligt att de legat på ett bord. Det faktum att det inte finns någon upp- eller nersida på Dalhemstäcket stödjer den teorin.

Djuren har de fantasifulla tolkningarna av utseende och vi har spekulerat mycket i varför de ser ut som de gör och varför tvillingdjuren på täckena är så olika varandra. Även bårderna runt djuren skiljer sig mycket åt i detaljnivå.

Under de senaste veckorna har det pågått ett intensivt monteringsarbete som jag tyvärr inte kunnat vara med på men jag har följt arbetet i vår facebookgrupp och jag kan intyga att det blir fan-fucking-tastic. Så j ä k l a mäktigt!!  Vernissaget av dessa båda prakttäcken missar jag tyvärr också eftersom det infaller på påskveckan då jag ska åka till fjällen men jag rekommenderar alla Stockholmsbor att ta sig dit.

Välkomna vernissage av Dalhemstäcket och Skepptunatäcket på Historiska museet i Stockholm den 23 mars kl. 18:00!

 Lejon (med sin tvillinglejon nedanför)

Lejon

Skepptunatäcket. Någon slags drak-grip, hjort, enhörning och enhörning igen.

Hjort med treklöver

Enhörning. Notera ögonskuggan.

---

:: skinn- och lädersömnad ::

March 5, 2016, 10:00 pm

≫ Next: :: the neverending story om randiga raggsockor ::

≪ Previous: :: Dalhemstäcket och Skepptunatäcket ::

$

0

0

För två helger sedan gick Peter och jag på en skinn- och lädersömnadskurs på Slöjd Stockholm. Kursledaren som heter Johan Davidsson var superduktig och jag blev snabbt taggad på att sy allt möjligt. David hade jag träffat tidigare när han och några andra medeltidsinbitna höll i nålbindning och sländworkshops på Historiska museet.

På kursen jobbade vi med återvunnet skinn och spillbitar från gamla skinnjackor och liknande. Skinnindustrin är ett kapitel för sig när det kommer till miljöförstöring och extremt dåliga arbetsförhållanden så det känns minst sagt sympatiskt att jobba med återbrukat material.



Lustigt nog så visade Emma Frost en marsma på instagram som hon sytt av skinn precis innan jag skulle gå kursen. Instagram, bästa inspirationen! Jag visste jag direkt att det var en sådan jag skulle sy. På digitalmuseum hittade jag några fler inspirationsbilder på sypåsar i skinn som också fick följa med till kursen.

Insidan på marsman är vitt kläde, en röd bit kläde att fästa synålar på och en skinnbit att sätta skär-/skinnålarna på. Jag tycker det är så vackert med det bruna, lite blanka och skrynkliga skinnet mot den rejäla känslan som det vita klädet ger.

Medan jag fortfarande hade andan uppe efter kursen så fortsatte jag helgen därpå med lädersömnad. För något år sedan spanade jag in en liten läderlåda för rakgrejer av Kenton Sorenson Leather (varför ska läder vara ett manligt material?) på pinterest som jag tänkt på ända sedan dess. Den lilla lådan skulle passa perfekt som en verktygslåda för mina nya läderredskap och ett lagom svårt objekt att sy. 

Efter en del skissande, ritande och reviderande av mallar så kom jag äntligen igång att skära ut lädret och sy. Fyra sidosömmar, ett hål för gevärsknappen och så var den klar. En förmiddag tog arbetet.

 Obehandlad.

Behandlad. Insmord med vegetabilisk läderolja. Tyvärr syns inte skillnaden i färg och yta så bra på bilderna mot den röda bakgrunden men det är verkligen SÅ mycket snyggare med insmort läder. Funktionell och snygg!

Lädret är vegetabiliskt garvat getläder som är köpt på Slöjddetaljer. 

:: the neverending story om randiga raggsockor ::

March 10, 2016, 10:08 am

≫ Next: :: en bra start på helgen ::

≪ Previous: :: skinn- och lädersömnad ::

$

0

0

 
Kommer ni ihåg att jag fick 900g sockgarn av Peters mamma? I februari fick min bror och hans fru stickade raggisar i födelsedagspresent så nu är jag uppe i sex par sockor i det garnet och några av nystanen är nästan slut. Par nummer ett, par nummer två är obloggade, par nummer tre och fyra, och i detta inlägget sockor nummer fem och sex.

Att sticka randigt är mitt bästa knep för att lura min själv. Den korta resårstickningen känns evihetslång bara för att den är enfärgad. Med ränderna så ser man hur stickningen växer och det blir som en illusion att det går snabbare.

Note to self: Nästa gång jag ska sticka två par sockor i kort följd ska jag definitivt börja med det större paret. Killars fötter känns obarmhärtigt långa när man just stickat färdigt raggisar till små tjejfötter. 
 
Stickor: 3,5mm, gissningsvis 40 maskor på de grå-vita och och 44-46 maskor på de blå-vita
Garn: Novita, Veljestä, 7 Bröder

:: en bra start på helgen ::

April 2, 2016, 12:42 am

≫ Next: :: prickiga och randiga djur och glada broderier ::

≪ Previous: :: the neverending story om randiga raggsockor ::

$

0

0

Att inleda helgen med att våtspänna en liten åkdyna är onekligen en bra start. Riktigt finfin om jag får säga det själv. Bannar mig själv för att jag inte kommit till skott att blogga mer om broderiet under resans gång men utan att ta åt mig av mina egna pekpinnar. I februari började jag nämligen på ett nytt jobb med lång pendlingstid och det är först nu som jag börjar ha lite energi på kvällarna igen. Jag försöker fortfarande läsa alla bloggar som jag följer eftersom det är så himla härligt med bloggar men utan att kommentera så ofta. Som för många andra tar instagram över mer och mer när det kommer till att följa processen, så följ mig gärna på instagram.

:: prickiga och randiga djur och glada broderier ::

April 10, 2016, 12:55 am

≫ Next: :: fårfest i Kil ::

≪ Previous: :: en bra start på helgen ::

$

0

0

Sen jag blev klar med yllebroderiet förra veckan har jag startat upp inte mindre än två nya broderier. De pastelliga glassfärgerna på bältdjuret var inte alls mitt ursprungliga färgval men ganska ofta är färger som är snygga tillsammans när de ligger på bordet inte alls lika bra ihop som broderi. Det blev en del sprättande innan jag landade på denna färgkombo. När det gäller att kombinera färger måste man lita på sin magkänsla. Bäldjuren ska bli en broderad mössa, en favorit i repris från två år tillbaka när jag gjorde den prickigaste mössan i stan.

Illustration: Maja Sten

Under slutet på vintern hade Verum hälsoyoghurt en reklamkampanj och jag blev helt förälskad i motivet. Jag gjorde research på nätet och hittade att illustratören heter Maja Sten och hon har gjort massor med fint. För en vecka sedan bestämde jag mig för att fråga henne om jag fick använda reklamaffischerna och göra om dem till broderier. Och hon sa ja, tjoho!!


I onsdags kväll skred jag till verket med att rita av, för över mönster till ritfilm, pricka upp och slutligen trycka upp på tyget. I går morse fick jag äntligen sätta nålen i tyget. Förutom ett uppehåll mitt på dagen för en långpromenad och lunch med en kompis så broderade jag hela lördagen. Riktigt skoj och beroendeframkallande broderi, jag kunde inte lägga ifrån mig nålen utan ville hela tiden ta ett stygn till, bara ett stygn till.

Idag måste jag dock lägga ifrån mig nålen ett tag för att förbereda kursen i Skånskt yllebroderi på Hemslöjden i Linköping nästa helg, och för att skriva vidare på en artikel om mitt broderi och bloggande som iHanna bett mig skriva för Broderiakademin.  Har du några frågor eller tankar kring sånt lämna då gärna en kommentar!

:: fårfest i Kil ::

April 14, 2016, 11:00 pm

≫ Next: :: mitt lilla Ylle ::

≪ Previous: :: prickiga och randiga djur och glada broderier ::

$

0

0

Sent omsider kommer här ett blogginlägg om Fårfest i Kil som jag var på första helgen i Mars. Maria och jag körde dit tillsammans eftersom vi båda hade kurs och även ville passa på och festa i Kil. Ett mastodontinlägg blir det eftersom det är svårt att göra en kort sammanfattning av denna jätteroliga tillställning. 

I entrén på skolan där fårfesten hålls möttes vi direkt av garnfrossa hos Tant Kofta och Magasin Duett som verkligen fått bästa läget på hela festen.

Konstig känsla att gå runt i gympasalar, omklädningsrum och kemisalar och samtidigt imponerande hur många utställare som var där.

Linnéa var där med hennes alla stickade pulsvärmare, evighetssjalar, vantar och koftor. De är så himlarns fina! I slutet på vintern köpte jag en kofta av henne. Den har perfekt passform och sitter som en smäck. Jag använder den flitigt och den är liksom nätt och rejäl på samma gång. Jag kan varmt rekommendera Linnéas koftor!

På lördagen hade jag själv en kurs. En intensiv snabbkurs i skånskt yllebroderi på 3 timmar. Vanligtvis ger jag samma kurs under en helg. Därför hade jag förberett genom att trycka upp mönstret på tyget åt deltagarna så att de bara skulle kunna sätta sig ner och brodera direkt. Annars får kursdeltagrna själva föra över och trycka upp mönstret.

Det var roligt att träffa gamla bloggare på kursen. Johanna som hade bloggen Skaparstigen och Knitarina.

Deltagarna var jätteduktiga och de kom verkligen igång snabbt på den lilla tiden vi hade till förfogande.

Till sist. Shoppingen. Alla inköp har visst inte fastnat på bild men här är några av dem. Jag köpte världens finaste fårskinn av fårrasen leister. Jag gick runt och klämde på var och vartannat fårskinn på hela Fårfesten och valde ut just detta för sina vackra lockar och höga glans. Tyvärr är det inte vegetabiliskt garvat och jag skämdes lite när jag köpte det men tänkte att jag nu har en kompis som kommer hålla i resten av livet så det fick vara. 

Supermjukt garn från Magasin Duett. Mer om den lilla tröjan kommer i ett eget blogginlägg.

Mohairsockor kunde jag inte heller motstå, det blev ett par solgula till mig och gröna till Peter.